Factum

Inte vilken bulle som helst

admin — Tue, 21 Feb 2012 10:38:22 +0000

Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg. Oavsett vad du brukar säga så är det den där bullens dag idag. Här har vi ”moffat” i oss var sin till frukost så lunchen känns inte lika lockande som den brukar göra.
Enligt Wikipedia är semlan en slags bulle eller bakelse bestående av ljust vetebröd med söt fyllning av mandelmassa och grädde. Semlan förekommer i olika former i Skandinavien och Baltikum. Den äts traditionellt från fettisdagen och under hela fastan fram till påsk. Men ärligt, handen på hjärtat, så har nog de flesta av oss redan stoppat i oss ett gäng. Eller hur? Redan strax efter jul börjar de säljas och även om traditioner är till för att hållas är det svårt att motstå vastakukklarna, som de heter i Estland.
Fettisdagen är i kristendomen den sista dagen i fastlagen och fastan börjar nästa dag, på askonsdagen. Fastlagen är den period då man äter upp sig inför de sju veckornas fasta före påsk. I flera katolska länder nöjer man sig inte med att äta mycket utan kör även karneval under fastlagen.
Namnet fettisdag lär ha använts här i Sverige redan 1594 och ordet återfinns i många språk. Ett exempel är franskans mardi gras, som betyder ”tisdag fet”.
Nere i Skåne och Danmark var det istället på måndagen som manåt de fyllda bullarna, därav den skånska benämningen bullamåndag på danskarnas ”bollemandag”.
Men vi körde godismåndag igår och firar fettisdag idag. Vad det blir för goda onyttigheter i morgon återstår att se. Pajonsdag ligger bra till. Sedan pizzatorsdag, chipsfredag och… ja, sedan är det helg och då är ju livet en fest i största allmänhet!
Beach 2012? Tja, vi satsar på en sen semester i år.

En ilsket röd dag

admin — Wed, 15 Feb 2012 15:39:13 +0000

Det var den där dagen igår då man borde ha fått ett kärleksbevis av någon. I alla fall ett litet ömhetsbevis. Hur gick det för dig? Blomma, choklad, present eller middag på restaurang?
”Det spelar ingen roll om jag får något, men det är kul att ge!” Träffade en handfull personer under gårdagen som sa så. Jag höll med. Delvis, i alla fall. För det är kul att ge. Men hallå! Självklart är det även väldigt, väldigt roligt att få något. Lunchrasten ägnades åt att hitta personliga gåvor, kort med hjärtan och godsaker till kvällen. Har två hemma, en 44-åring och en 15-åring som minsann skulle skämmas bort!
Handlar god mat efter jobbet och skyndar mig hem. På hallbyrån står en liten kartong. Någon har beställt något – till mig?! Blir på riktigt bra humör. Ut med vovven, drar runt i snöyran med ett fånigt leende på läpparna. Funderar på vad det kan vara.

Grytan puttrar på spisen, tulpanerna står krispigt färgglada på bordet, servetterna är vikta och ljusen tända. Jag delar ut mina presenter. Får pussar, kramar och leenden.
That´s it. Tack för kaffet. Lådan i hallen visar sig innehålla en present till min man från en leverantör.

Och fast jag vet att jag är så älskad, får presenter när jag minst anar det, blommor emellanåt, fina ord varje dag så sitter jag där och hänger läpp. Är lite sådär barnsligt småtjurig. Inte sur. Det är jag för stolt för. Bara löjligt stött. Inte charmigt! Inser det rätt snabbt och lägger ner. I morgon är en annan dag. Efter regn kommer solsken. Tralala!
Men de där dagarna alltså. Är de så bra? Egentligen?

På tisdag är det Fettisdagen. Får jag inte en semla då går jag och hänger mig.
/J

För sista gången

admin — Thu, 09 Feb 2012 15:42:14 +0000

Nästa vecka är det sportlov. Mitt absolut sista sportlov. Precis som det var min sista svenskalektion för ett par veckor sedan och mina sista studiedagar är räknade. Det är mycket som sker för sista gången i år. Det blir ju gärna så när man går sitt sista år på gymnasiet. Många farväl till vanor jag haft hela livet och miljöer som känns som hemma. Dagar, veckor och månader som bara springer förbi med läxor, prov och stress som en lång mantel efter sig. Springer mot ett mål – studenten. Frihet, framtiden och resten av livet. Och sen då? När vi uppnått allt det där vi jagat efter sen vi började skolan. Vad händer då? Jag vet med mig att jag kommer sakna mina gymnasiedagar så som jag sedan länge saknar min högstadietid och ännu längre tillbaka saknar förskolan.

Det som är jobbigast av allt är nog ändå att jag inte ens kommer ha något lov värt att kallas sportlov. I alla fall inte om vi pratar om ett idylliskt sportlov med slalomskidor, skridskor och varm choklad som avlöser varandra hela lovet. Utan jag ska ta mitt eget ansvar och plugga.
Detta blir mitt sista lov som jag pluggar på. Det har jag bestämt mig för.
/Stina

Ny busstrafik i Eskilstuna

admin — Mon, 30 Jan 2012 15:52:17 +0000

Uppdrag
Att formulera budskap om vad satsningen innebär och varför den genomförs. Uppdraget innebär också att tillsammans med Länstrafiken, kommunen samt entreprenören Veolia-Transport planera och genomföra såväl information som marknadsföring till berörda kunder och verksamheter. Den marknadsföring som görs ska bidra till ett ökat resande, visa på Länstrafikens lyhördhet och därmed påvisa invånarnas delaktighet samt skapa en ökad positiv känsla för busstrafiken i stan.

Att öka på känslan av att det är status att åka buss. Ett smart val gjort av en klok invånare i en attraktiv och framåt-strävande kommun!

Bakgrund och syfte
Eskilstuna kommun och Länstrafiken jobbar för att kunna erbjuda en bättre kollektivtrafik och ett mer hållbart transportsystem i Eskilstuna. Nytt linjenät med tätare turer på stadsbussarna, vissa ändrade linjedragningar och kortare restid mellan ändhållplatserna för en del linjer hör till förbättringarna. Därtill ska linjerna få nya nummer och färgkoder. Länstrafiken utvecklar även sin service och tillgänglighet med ett nytt kundcenter i centrala Eskilstuna.

Satsningen ligger i linje med Länstrafikens och Eskilstuna kommuns gemensamma mål om ett fördubblat resande från 2006 till 2020.

Målgrupp
Alla som bor, jobbar eller studerar i Eskilstuna. Såväl potentiella som befintliga kunder.

[View with PicLens]

Idé, strategi och genomförande
Kampanjen genomfördes i tre steg. Inledningsvis jobbade vi dels med intern bearbetning, dels med en lyhördhetskampanj. Det är viktigt att få med alla ”på banan”. Utöver den interna bearbetningen (Länstrafiken, Eskilstuna kommun, Veolia-Transport) bad vi allmänheten om hjälp att skapa den nya stadstrafiken. Alla får chansen att tycka till.

I nästa steg såg vi till att nå ut med information om det nya kundcentrat, ett viktigt nav inte minst när så stora förändringar är på gång.

I steg tre drog vi på ordentligt med en kampanj inför starten 11 december 2011. Vi tog fram en enkel och tydlig symbol som har olika färg beroende på vilken linje som lyfts fram. 16 linjer – 16 olika färger. Det ljusare fältet (12-15) symboliserar 15-minuterstrafiken. Linjesymbolen sticker ut och dess runda form är väldigt användnings- och anpassningsbar (DR, utomhusaffischer, annonser osv). Vi jobbade även i stadsmiljö på ett lekfullt och annorlunda sätt för att väcka ytterligare uppmärksamhet, bl a genom att sätta symbolen på golvbrunnarna så att den linje som går på respektive gata presenteras med rätt färg och nummer. Vi jobbade hela tiden riktat för att vara så tydliga som möjligt.

Nytt år, nya tag, ny kropp!

admin — Fri, 20 Jan 2012 15:15:48 +0000

Januari känns som en månad då allt handlar om att man ska gå ner alla kilon man lagt på sig över julens festligheter och helst ett par till utöver dem. Dags att göra slag i alla drömmar om den perfekta kroppen, det perfekta livet och så vidare. Halva nättidningarnas förstasidor består av små annonser om ”mirakeldieter” och ”exklusiva träningsmetoder”. LCHF är det hetaste debattämnet näst efter någon ”rumpchock” i teve och alla suktar efter att vara sådär beachsnygga till sommaren som bara tjejerna i ”Victoria’s Secret Fashion Show” kan vara.

För första gången på flera år hakade jag på denna träningscirkus och gick på mitt första träningspass på över två år. Valet av träningsmetod föll på MMA (Mixed Martial Arts), mest för att min pojkvän ville börja träna det. Jag hade en vision innan jag gick till träningslokalen om att alla kanske var på samma nivå som jag. Det var ju faktiskt en nybörjargrupp… Men icke då! Efter att ha blivit uttittad av en hel drös med vältränade män (hela lokalen var full av dem) och nedbrottad av flertalet av dem så blev jag en lårkaka och ett flertal blåmärken rikare. Blev även pushad (skulle mer likna det vid en utskällning) av en man som mer liknade en underofficer än en tränare. Gick sedan hem och var nöjd med mig själv. Mina visioner om en lugn start föll samman men starkare blev jag nog allt. Eller jag borde vara det med tanke på att jag knappt kan resa mig från sittande till stående ställning idag. Jag vet hur jag ska spendera min kväll nu i alla fall. Ryggläge, med extra mycket ost på mina fredagstacos och kanske en semla också?

/ Stina

Inte riktigt som i Mad Men

admin — Fri, 13 Jan 2012 15:25:33 +0000

Tillhör du den ganska stora skara av människor som tror att reklambranschen är glamourös? Att vi går omkring här på byrån och är sådär reklamsnitsiga och alla våra möten ooooooerhört spännande och kreativa?
Önskar verkligen att jag kunde säga att det är så det är. Men sanningen är en annan.
Vi dricker svagt kaffe ibland, har vissna blommor, köper godis på Lidl, får parkeringsböter, drabbas av skrivkramp och även idétorka, surar när det går emot oss och ilsknar till på varandra emellanåt.
Och luncherna då? De är väl i alla fall sådär häääääärliga? Långluncher när vi samlas, kommer på briljanta idéer, sippar kallt rosévin och skrattar med förtjusande smilgropar. Ha! Inte riktigt… Dagens lunch ägnade jag åt att inhandla lysrör, äta en torr lasagne på Coops restaurang och sedan fyndade jag dasspapper – tre paket för 60 kronor.
Inte så mycket glitter och glamour. Men vilket fynd, eller hur?!

/ J

GOTT NYTT ÅR!

admin — Thu, 29 Dec 2011 08:12:20 +0000

Med bara ett par dagar kvar på år 2011 är vi lätträknade här på byrån. Halva gänget är lediga och pustar ut efter julhelgen – eller laddar inför nyårshelgen.
På måndag är vi full styrka igen. Taggade, peppade, laddade och förväntansfulla finns vi här redo att ta oss an nya utmaningar. Möten är inplanerade, resor ska göras, uppdrag påbörjas och andra slutföras. Det är mycket på gång!
Det nya året, 2012, lockar och pockar. Så är det alltid, eller hur? Nytt är spännande! Att inte veta vad som väntar runt hörnet är kittlande.
Det där med nyårslöften tar vi med en nypa salt. Visst ska några av oss börja träna, andra träna mer och en del kanske ta sig an ett maratonlopp eller två. Kanske en klassiker. Någon kanske köper en motorcykel eller börjar med botox. Det finns de här som börjar komma upp i åren och ålderskriser brukar ju överraska med både det ena och det andra…
Factum är i alla fall i sina bästa år. En pigg 32-åring. Snygg, lagom mogen med barnasinnet kvar. Har livserfarenhet, glimten i ögat och gillar att umgås – ofta och mycket. Omtänksam, kärleksfull och kreativ. Inte så mycket för lugna hemmakvällar och inte heller särskilt förtjust i långa skogspromenader. Vill istället vara med där – och när – det händer. Mitt i smeten. Mitt i livet. Det är full fart som gäller.
Gärna tillsammans med dig. Så ring, mejla eller kom och hälsa på!
Nu kör vi.

Dan före dan före dan

admin — Fri, 16 Dec 2011 09:52:44 +0000

… före dan före dan före dan före dan före dan före dopparedan! Känner du att det är nära nu? Gör det dig pirrig och förväntansfull eller bara stirrig och stressad?
Här på byrån lockade fyra skönsjungande tjejer fram julstämningen på bästa sätt i tisdags. Vi hade bjudit in alla vänner i Factumhuset till lussefirande. Det blev ett ganska stort gäng som kom för att sörpla glögg, knapra pepparkakor, mumsa i sig skumtomtar och mysmingla. Mörkret utanför våra fönster var kompakt. Det var tur att vi hade tänt så många ljus, men de som lyste upp mest var helt klart den svartklädda musikkvartetten. Tyst, tyst, smög de uppför trappan, fick ordning på notställ och instrument för att sedan köra ett potpurri av såväl välkända som – i våra öron – nya sånger. Tiden stannade, spända axlar sänktes och plötsligt infann sig en stunds julefrid. Visst är det märkligt och mäktigt hur musik berör oss?
Har du någon favoritjullåt? Du vet, som får dig att komma i rätt julstämning? Som du gärna spelar den 23:e när det sista fixas, under julmiddagen – eller kanske på juldagen för att pusta ut och komma ner varv…

Här kommer Factumgängets ”favvosar”:
Lennart: Happy Xmas, John Lennon
Jessica: Mer Jul, Adolpson & Falk
Roger: The Little Drummer Boy, Johnny Cash
Stina: Maybe This Christmas, Ron Sexsmith
Nicolas: Det Är Inte Snön Som Faller, Anders F Rönnblom
Désirée: Vår Julskinka Har Rymt, Werner & Werner
Sammy: Blue Christmas, Elvis Presley
Linda: Jul Igen, Just D
Nils-Åke: Tänd Ett Ljus, Triad
Therese: The Christmas Waltz, She & Him

Ok. Vi säger så. Ha en riktigt bra jul! ☺

Nobelfest? Nja…

admin — Fri, 09 Dec 2011 15:24:19 +0000

Nobelpriset delas ut till ”de som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”. Idag är det 738 män, 40 kvinnor och 20 organisationer som är värda att bli kallade nobelpristagare. Det är de som under de senaste 110 åren gjort störst nytta för mänskligheten. Nobelpriset är som ett OS-guld för akademiker, fredskämpar och författare. Synd bara att tillställningen är mycket tristare för oss i TV-soffan att bevittna. Drygt tusen uppklädda och tillsynes tråkiga människor som äter en trerättersmiddag eller en svettig final i friidrott. Jag vet vad jag väljer som lördagsunderhållning i alla fall.
Om det bara är jag som misstolkar eller om det verkligen stämmer vet jag inte. Men visst känns det som att om smarta människor har en tillställning är den ofantligt mycket tråkigare än vad en tillställning för till exempel idrottare är? Hos en utomstående ung tjej som jag dyker tanken om akademiker och liknande människor har ett tråkigare liv än oss andra upp. Även om det känns omöjligt så är det ju den bilden man får av tillställningar som Nobelfesten. Tråkigt eftersom det skapar tråkiga stereotypiska bilder som eventuellt gör att få yngre väljer en karriär inom ett sådant område.
De 738 män, 40 kvinnor och 20 organisationer som gjort störst nytta för mänskligheten förtjänar verkligen sin uppvaktning, sina pris och uppskattning. Synd bara att det inte sker på ett roligare sätt för den resterande mänskligheten som inte är bjudna på festen!
Vad tycker du? Är jag orättvis?
/ Stina

Den ickeberömda förebilden

admin — Fri, 02 Dec 2011 14:47:01 +0000

”Det är brist på manliga förebilder.”
”Kända kvinnor pressas att bli förebilder!”
Rubriker som ofta kommer i samband med att det ska snackas förebilder. Ingen verkar vilja var en förebild och definitionen om vad en sådan är mycket splittrad.
”Nej jag är inte perfekt på något sätt och därför ingen förebild för någon”, hävdar vissa när de får frågan om hur det är att vara en förebild. ”Man är ingen förebild bara för att man är känd!”

På internationella kvinnodagen 2010 så ställde Aftonbladet frågan ”Hur ska en kvinnlig förebild vara?” till några kvinnor och ett av svaren löd – ”Starkt psyke, huvudet på skaft, harmonisk, empatisk, våga stå för vad man tycker, både kunna ge ris och ros, trivas med sig själv, skön utstrålning som smittar av sig, flexibel, någon man kan se upp till och som man kan vända sig till i alla lägen. Någon som kan ta svåra beslut även i pressade situationer. En god och pålitlig vän.”
Ifall man ska vara på det viset för att vara en kvinnlig förebild så förstår jag alla kända och framgångsrika personer. Jag skulle aldrig orka vara så perfekt och är nog snabb med att tacka nej till att bli en förebild.

Varför ska man behöva ta den rollen bara för att man är känd? Har kända och framgångsrika människor ett ”förebilds-ansvar”? Måste ens förebild vara just en kändis eller en framgångsrik människa? Kan det inte just bara vara någon i din närhet som bara är sig själv, accepterar sig själv och sina misstag. Anledningen till att det verkar som om unga idag helt saknar förebilder är att de inte är berömda och framgångsrika på samma sätt idag. De är vanliga människor som ofta finns i närheten, har med- och motgångar och gör riktiga misstag. Du och jag helt enkelt.

Alla är vi säkert förebild åt någon. Jag är till exempel förebild till småflickorna hemma på gatan. Antagligen mest på grund av mitt lockiga hår och att jag är minst 10 år äldre än dem men ibland krävs det inte mer för att bli förebild.

Vem är din förebild?
/Stina